Dikter, Volum 3

Forside
J. Seligmann & c., 1884
 

Hva folk mener - Skriv en omtale

Vi har ikke funnet noen omtaler på noen av de vanlige stedene.

Utvalgte sider

Andre utgaver - Vis alle

Vanlige uttrykk og setninger

Populære avsnitt

Side 139 - De läsa på det svarta nät, som korsar älvens blåa fjät och genom fjället spränger. Lokomotivets gälla sus i flodsystemets dova brus på kartan in sig mänger. Men säg, vad tänker du därvid, du unga ätt i ångans tid, vars kinder kunskap bleker? Har väl i brinnande termin du dörren stängt för fantasin, som skimrar och som leker?
Side 138 - ... som genom Norrland välver. Men liksom Engelbrekt med mod från stad till stad, från flod till flod vi fram till målet lände. Erövringen var lång och svår, men nu var fosterjorden vår, nu, då dess drag vi kände. — Där förr vi sutto, du och jag, ett släkte sitter nu i dag, som kan vad vi ej visste. Den, som hos oss var främst i led, bland denna ungdom sjönke ned kanhända till den siste.
Side 31 - Om sex år", så det hette jämt, "då blir det annat slag, då ha vi sparat samman nog att bygga hjonelag." Och tiden skred med snäckans fjät evinnerligen lång, på många månader ibland de tu knappt mötts en gång. För dans och lek var ingen böjd i dessa sorgens år, men efter väntans mulna tid vart sjätte gången vår. Av ljuvlig oro brunno då båd' ungersven och mö, från alla hagar kom en doft, det glittrade på sjö.
Side 36 - Carl just som han drog i strid. Nog är det rätta pengar, du, det har ej någon nöd! Ej kronan tar med svek och list från fattigman hans bröd. Kom nu, så gå vi gladeligt att köpa till vårt bo båd' slev och gryta, tösen min, och först och sist en ko.
Side 233 - Jag vördar eder, enkla bohagsting, som inom kort i tusental gå kring till hantverksmannens och till bondens bo, där mödan har sin knappa måltidsro. På gagnlöst glitter har jag sett mig mätt, dess vackra tomhet umbär folket lätt; men hell den hand, som skapar tyst för dem, de arbetströtte i de låga hem! Ja hell och åter hell...
Side 135 - Jag ser från skolans dar en bild, av fingrar märkt, med plumpar spilld, på kalkad vägg i prima, en karta, klistrad upp på lärft, utav den svenska jord vi ärvt, vårt land från fordomtima. Där låg det mellan fjäll och sjö på Skandinaviens halva ö, som, när den sågs från sidan, för vår primanska fantasi ett utsträckt lejon kunde bli i vila och förbidan. På kartan stirrade vi små, och tanken hisnade att gå den ändlöst långa vägen från Ystad uppåt Torneå, — den nötte...
Side 233 - ... hvila för en stund! Ack, denna hand, hvars verk vi gå förb.i, långt mera oumbärlig är än vi, som blåsa bubblor blott af granna ord till lek vid öfvermättad bildnings bord. O, den som kunde skänka dikten så den enkla form, som tusenden förstå, den form som frambär kraftigt hvardagsbröd till tjänst för hunger, ej för öfverflöd!
Side 34 - är jag min egen karl och kan ta upp ur ödesmål det torpet efter far. Med nitti daler fick jag ut min lön i kyrkherrgåln — " "Och jag har sexti", Kersti sad', "då står man sig i Småln." "Men hör du Per" — från Kerstis drag här leendet försvann — 4r9 "den sortens pengar, som vi fått, jag aldrig lika kan.
Side 70 - Snart stod där på kullen ett nytt batteri. Förmer än hans byggverk, som stråla i glans, Förmer än Sankt Peter jag prisar den skans, Han reste i hast åt sitt fädernesland Till skydd mot förtryckarnes bojor och band. Han stod vid kanonen i konstnärsbarett Och åskade tappert för frihet och rätt Och splittrade fiendens stormande led, Som flisorna flyga, då mejseln är vred.
Side 40 - Och finns för oss ej lag och rätt, Så finns dock Herren Gud! »Vi ha ju hälsan, hurtigt mod Och raska armar tu Och börja bara om igen, Det är ej värre, du. Vi ta oss tjänst, så får det bli, Tills gladt en annan vår Vi sätta bo och köpa kon, Som ej vardt köpt i år.

Bibliografisk informasjon