Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri, Volum 22

Forside
Claes Annerstedt, Oscar Montelius
Föreningen Norden, 1899
Includes the secion, 1878-1879, Nordisk bibliografi; 1880-1888.
 

Andre utgaver - Vis alle

Vanlige uttrykk og setninger

Populære avsnitt

Side 604 - Himmel zur Mündigkeit reifen. Wenn er dann Mann geworden ist, so kehre er, eine fremde Gestalt, in sein Jahrhundert zurück; aber nicht, um es mit seiner Erscheinung zu erfreuen, sondern furchtbar wie Agamemnons Sohn, um es zu reinigen.
Side 314 - Atomes tourmentés sur cet amas de boue, Que la mort engloutit, et dont le sort se joue, Mais atomes pensants, atomes dont les yeux, Guidés par la pensée, ont mesuré les cieux ; Au sein de l'infini nous élançons notre être, Sans pouvoir un moment nous voir et nous connaître. Ce monde, ce théâtre et d'orgueil et d'erreur, Est plein d'infortunés qui parlent de bonheur.
Side 249 - Ser ni, kamrater, ibland lägga vi en människa på den ena vågskålen och all vår klokenskap på den andra, men ändå märka Vi att vågen står lika stilla. Vet ni vad det betyder? Det betyder att hos den människan finns en droppe av den eviga rättfärdigheten, ty den droppen är tyngre än guld och bly, och vi ha inga vikter att väga den.
Side 603 - Konstnärn. jtb/u föddes tidens barn. Till lif och känsla väcks du vid dess moderbröst. Fly, fly, det är förgiftadt! Sök dig ett annat hem, af högre andar stiftadt, i diktens rena luft, i minnets dalar väx! Der lef, der bilda dig! Vänd se'n som man tillbaka, en bjudande gestalt, en okänd, fjärran från; men ej att för dess pris, dess lumpna nöjen vaka, men hämnande och sträng, lik Klytemnestras son! Sänk ej ditt öra ner till pöbelns sorl i dalen...
Side 249 - Blev då deras ära och min två skilda ting? De trotsade, och jag svarade. Jag vill tvinga dem att hålla ut till det yttersta. Är det inte likaväl för deras egen skull som för min?
Side 313 - All nature is but art, unknown to thee ; All chance, direction, which thou canst not see ; All discord, harmony not understood; All partial evil, universal good. And, spite of pride, in erring reason's spite, One truth is clear,
Side 605 - CANT was formed for purposes of secrecy. SLANG is indulged in from a desire to appear familiar •with life, gaiety, town-humour, and with the transient nicknames and street jokes of the day. Both Cant and Slang, I am aware, are often huddled together as synonymes; but they are distinct terms, and as such should be used.
Side 247 - ... svenska väldet . . . Långsamt, år för år, dag för dag skulle våra barn och barnbarn ha mäklat och förödmjukats och avträtt provins efter provins. Det skulle aldrig ha fått lugn och dock aldrig någon heder. Ett lumpet skådespel att se ett bundet lejon, från vilket blodet sakta tappas av i små fingerborgar! Så vill jag då hellre med ens se lågan i skyn och en man framför oss! När befallde han oss att offra mer än han själv offrat? Har han inte hungrat, har han inte frusit,...
Side 602 - Ingen jag skådar bland Er, som ej vän eller lärare var mig: mången jag saknar likväl, och en, som sednast har bortgått, tog mig i faderlig vård och lärde mig skalan till sången, när jag var ung och behöfde hans råd; och han harmades icke, om jag ej följde dem jemnt, men försökte, som ynglingar pläga, vingarnas par i rymder ej hans: det var ädelt af honom.
Side 605 - Cant, apart from religious hypocrisy, refers to the old secret language of Gipsies, thieves, trampe [Landstreicher], and beggars. Slang represents that evanescent language, ever changing with fashion and taste, which has principally come into vogue during the last seventy or eighty years, spoken by persons in every grade of life, rich and poor, honest and dishonest. Cant is old; Slang is always modern and ever changing.

Bibliografisk informasjon